Igen har veckor susat förbi utan att jag ens tittat förbi på min blogg. Förlåt att min blogg förblir medioker, ingen vill följa en medioker blogg, men det händer så mycket i mitt liv just nu så ni får helt enkelt stå ut att det blir bloggpauser ibland. Men jag tänker inte lägga ner.

 

Jag är förresten nyss hemkommen från ett utbyte i Örebro. En vecka i svensk miljö. Och inte vilken miljö som helst, utan den svenska fotbollsmiljön! Underbart, med andra ord.

 

Jag fick veta att jag fick hoppa på och följa med till Örebro några dagar innan vi skulle åka. Så då gällde det att planera om mina veckor, men det hade jag inte någonting emot att göra. Har saknat Sverige och allt som har med Sverige att göra så jag blev bara väldigt taggad.

Vi besökte Virginska skolan i Örebro och fick bo hos familjer. Jag fick bo hos en fantastisk tjej som hette Ida, och det var toppen boende hela veckan ut. Vi tränade med Virginska på deras morgonträningar, tränade med ett juniorlag och sen fick jag och två andra träna med allsvenska KIF Örebro. Det var en fantastisk möjlighet som gav mig så mycket inspiration och motivation för den kommande säsongen. Allsvenskan är dit jag vill nå en vacker dag, så det gav mycket att få träna där och känna på allsvenskt träningstempo. Hårt var det, men det är inom räckhåll om jag bara jobbar hårt. Och det ska jag minsann göra.

 

Hade några timmar i Stockholm med, så då passade jag på att träffa min saknade kusin Linda. En powerwoman, som alltid har varit en förebild för mig och en viktig människa i mitt liv. Önskar jag kunde träffa henne oftare, och lära känna henne ännu bättre. Vi tog en fika och gick runt och fönstershoppade. Höll mig från att köpa grejer, och det var otroligt bra. En utveckling i mitt ekonomiska tänkande?

 

Nu är jag hemma. Umgås med saknade syster, mamma och pappa. Jag är så lyckligt lottad med en så fin familj.
Då man lever ett så kallat "kappsäcksliv", och inte bor hemma, uppskattar man familjen på ett annat sätt, man tar dem inte för givet. Det ska man inte göra med någon.

 

Det blev lite längre inlägg än jag tänkte mig, men hoppas ni orkar läsa. Håll utkik så får ni se en bild på min nya look snart, haha. Puss

 

fick en "a-ha" upplevelse då jag lyssnade på Ginuwines låt Pony. eller en deja vu, eller vad man kan kalla det för, jag hade hört liknande nångång tidigare. och jag hade rätt.... i Rihannas låt Jump! wow, vilken låtkännare jag är, haha.

 

 

 

 

stuck on repeat för en tid nu.

 

 

MITT FAVORITKÄNDISPAR. ÅH, VILKA MÄNNISKOR.

 

har gått och vandrat runt illamående över min ångest och mitt dåliga beslut över att jag konsumerade alkohol igår. nu vet jag säkert att det är något jag inte vill göra, för den här känslan man får dagen-efter och att göra bort sig för stunden är inte rolig alls.

 

men

 

jag lägger fokus på nya mål. jag ska vara stenhård. om jag har något nyårslöfte? ja. mitt nyårlöfte iår är... DISCIPLIN.

 

den är häääär!!!! RIHANNA - UNAPOLOGETIC. jaaaa!!! denna låt kommer lätt vara min favorit!

 

 

Fredag. För somliga betyder det ledigt från skola eller jobb och en helg full med festligheter, vänner och "ta det lugnt". För mig betyder det däremot: "Här ska inte vilas, masa upp dig ur soffan och jobba!"

 

Jag ska inte klaga, och det gör jag ju däremot inte heller. Jag får vara lycklig att jag har ett suveränt jobb och att cashen rullar in nu som då. Självförtjänat också. Kunde inte vara bättre!

 

 

Har gått runt med ett par väldigt hängande axlar och dunkande huvud, samt halvslutna ögon. Otaggad har bara varit förnamnet för det som jag känt och varit idag. Enda motivationen som jag har haft har varit motivationen för att gå att lägga mig på sängen och bara sova ut hela dagen. Men icke sa Nicke!

Satt mig till slut på bussen efter en stressig hemkomst och uppladdning på två knäckebröd för att åka till jobbet. Och POOOFFF! - där kom motivationen. Jag förstår inte vad det är med mitt jobb men jag blir alltid så motiverad och glad bara jag anländer till stället. Kanske det är mina underbara jobbarkompisar som får mitt humör att gå upp på topp? Eller så är det bara så oerhört nice jobb som jag verkligen gillar. Det kvittar, jag gillar läget!

 

Imorgon är det en ny dag med nya möjligheter - både i träning, skola och jobb. Fullspäckat, men det är bra - då går bara dagarna ännu fortare tills jag får se min baby boo.

 

Måste bara kolla lite på kung Zlatan. Hattrick redan..

 

 

off to the gym. bilder från WeHeartIt. love, Tanya

 

Den tiden jag spenderade på ältande var lite onödig känner jag just nu. Såna här säsonger kommer det nångång, och tiden då man ska välja lag kommer vara svår i framtiden med. Jag har egentligen inte bråttom någonstans. Måste ta det lugnt, fokusera på mig själv, och ignonera stressen.

 

Förövrigt har jag kollat på Fotbollsgalan idag. Första året på hur länge som helst som jag sett den från början till slut. Jag blir alltid så taggad då jag kollar på fotbollsgalan. Blir så inspirerad av Schelin, Ibrahimovic, och andra kungliga lirare. Till och med de yngre, som Malin Diaz, Elin Rubensson osv. Får mig att vilja jobba ännu hårdare på varje träning.

 

Nu ska jag lägga mig, imorgon blir det lite Aerobic! Puss

 

 

vilken underbar lördag! jag älskar att vakna i lugn och ro, äta i lugn och ro och få förbereda sig inför träning och jobb. allt detta, I LUGN OCH RO. ingen stress alls. måste vara det bästa som finns.

 

träningen gick också bra, men kroppen var otroligt seg och trött efter gårdagens träning. men jag överträffade mig själv, körde på den hårda inställningen som jag fått fram nånstans djupt inifrån och körde hela träningen till slut. veckans andra springträning, veckans andra 10 kilometrare sammanlagt, jag är otroligt stolt över mig själv! och hårdare blir det.

 

snart blir det jobb. livet är riktigt skönt nu. även om det finns några ups&downs nu som då.

 

 

Nyss hemkommen från gymmet där min syster agerade PT åt mig. Det var nog längesen sist jag har vart såhär trött i armarna, men det är väldigt bra, hon får mig att ta ut mig ordentligt. Jag tror alltid att jag tar ut mig enda till gränsen, men faktum är att jag behöver någon som pushar mig. Tror att det är ett fenomen som kan vara väldigt vanlig för idrottare inom lagsporter, rätta mig om jag har fel, men i varje fall jag kan vara rädd för smärta nångång. Men idag lärde jag mig att njuta av det och kämpa in till det sista. Tack sissy!

 

 
min nya favvis! dessa två första har jag kört på repeat alldeles för länge nu. tack och lov så har hans nya album WRETCHROSPECTIVE kommit på Spotify. diggar stort!

 

 

Jag kommer antagligen aldrig sluta förundras hur bra fotbollsspelare jag verkligen har runt omkring mig, som jag spelar med och mot. Så många talanger. Stora som små, gamla som unga. Jag brukar glömma det, och VIPS! - så överraskas jag gång på gång hur verkligt bra dom är.

 

Till exempel skolfotbollen. Vi hade skolfotbollsmatcher i fredags, i Närpes. Vi gick in för att vinna - det gjorde vi också. Men det var en sådan dag då jag verkligen överraskades över t.ex. de nya tjejernas (de som går första året) verkligt bra prestationer. Alltså varenda -96 födda var outstanding! Det var visserligen övriga laget också, men vill framför allt lyfta fram dessa kämpande godingar!

 

Då menar jag bara inte talangen eller snabbheten eller så... Utan dendär kämparglöden och hjärtat som de har och visar för vår gemensamma, älskade sport, fotboll. Och den passionen som de visar då de springer där och strävar efter att göra sitt bästa. Det är så oerhört inspirerande, och en "veteran" som jag är (höhö... not) smittas ju genast av dessa unga spelares härliga fotbollshumör. Jag njöt verkligen av att spela i fredags, även om min egna prestation inte var på den nivån som den borde vara, bara för att jag fick ta del av den positiva, härliga energin som jag kände på fotbollsplan av våra "minstingar".

 

Ta åt er, kära första års-elever, och jobba på samma sätt som ni gjort hittills! Ni är en stor inspiration för mig, och säkert också för resten av truppen. Tack för att ni ger mig spelglädje, tack för att ni påminner mig om hur mycket jag älskar att spela och varför jag gör det. Ni är toppen, BIG UP för er!

 

fick en kommentar av J, om Loreen låten i tidigare inlägget... och jag måste hålla med. OCH rekommendera Loreens nya album Heal.

 

Everytime är en av mina favoritlåtar därifrån, som också Crying out your name, Euphoria och My heart is refusing me är. Men varje låt är verkligen otroligt bra och det går nästan att dansa till nästan varje låt.

 

En artist som garanterat är värd att hålla koll på.

 

 

I really don't understand what got into me today... I was supposed to do a warm up, run 8x400m and then cool down. I jogged 3 km for warm up to the sports field, ran 10x400m (!!) and jogged 3km back home for cool down. And I don't feel pain anywhere, not even tired (except in my calves..)!

I'm so happy so I will drink a cup of tea and then go to bed, with a smile on my face. What a day, what a feeling!