Jag kommer antagligen aldrig sluta förundras hur bra fotbollsspelare jag verkligen har runt omkring mig, som jag spelar med och mot. Så många talanger. Stora som små, gamla som unga. Jag brukar glömma det, och VIPS! - så överraskas jag gång på gång hur verkligt bra dom är.

 

Till exempel skolfotbollen. Vi hade skolfotbollsmatcher i fredags, i Närpes. Vi gick in för att vinna - det gjorde vi också. Men det var en sådan dag då jag verkligen överraskades över t.ex. de nya tjejernas (de som går första året) verkligt bra prestationer. Alltså varenda -96 födda var outstanding! Det var visserligen övriga laget också, men vill framför allt lyfta fram dessa kämpande godingar!

 

Då menar jag bara inte talangen eller snabbheten eller så... Utan dendär kämparglöden och hjärtat som de har och visar för vår gemensamma, älskade sport, fotboll. Och den passionen som de visar då de springer där och strävar efter att göra sitt bästa. Det är så oerhört inspirerande, och en "veteran" som jag är (höhö... not) smittas ju genast av dessa unga spelares härliga fotbollshumör. Jag njöt verkligen av att spela i fredags, även om min egna prestation inte var på den nivån som den borde vara, bara för att jag fick ta del av den positiva, härliga energin som jag kände på fotbollsplan av våra "minstingar".

 

Ta åt er, kära första års-elever, och jobba på samma sätt som ni gjort hittills! Ni är en stor inspiration för mig, och säkert också för resten av truppen. Tack för att ni ger mig spelglädje, tack för att ni påminner mig om hur mycket jag älskar att spela och varför jag gör det. Ni är toppen, BIG UP för er!