jag känner en obeskrivlig saknad inuti mig just nu. ett ökänt behov av att hålla koll, från förr i tider. ha koll på allting, få nånting nära, få känna. känns som att allt det där sköna jag vill känna igen är så långt borta från mig just nu, det är inte inom räckhåll. och det känns så himla jobbigt att inse det. speciellt i den här tiden av dygnet.

om jag fick välja skulle jag antingen spola tillbaka tiden litegrann nu, eller framåt till den där stunden då allt är perfekt, i känslolivet och annars också. men däremot, varför inte njuta av stunden som jag upplever nu? uppleva allting som finns att uppleva däremellan, sånt som lär mig ännu mera om mig själv.

känns även som att jag har gjort bort mig totalt idag. jag vet inte när eller hur, men håller på att gå igenom det i mitt huvud hela tiden, om och om igen. för jag har en känsla av att nånting inte har gått rätt ikväll.

nu måste jag sova.